Omgivningarna

There are no translations available.

Höge ås

Höge ås öster om byn Övetorp är ett naturskönt men sällan besökt utflyktsmål i det lummiga
Mittlandet. Här finns bland annat vackra ängsmarker och några av Ölands äldsta och mest
sevärda hässlen, gammal hasselskog med inslag av björkar och höga ekar. I de soliga
gläntorna och skogsbrynen trivs många insekter, inte minst fjärilar. Även fågellivet är rikt
med bland annat nötkråka, trastar och många arter sångare. Hässlena längs åsen är likaså
kända för sina många arter sällsynta svampar.
Geologiskt är området också intressant eftersom åsen är en av Ölands få rullstensåsar. Den
sträcker sig nästan tvärs över hela ön, från Glömming i väster till Norra Möckleby i öster.
Längs åskrönet sträcker sig en mycket gammal färdväg som tidigare förenat byarna Övetorp
och Holmetorp med Norra Möckleby och kringliggande byar österut.
Man tar sig enklast till åsen via de ännu använda brukningsvägarna från Övetorp eller
Jordtorpslund. En särskild känsla är det att följa den ålderdomliga bygatan genom Övetorp,
upp mellan ladugårdarna och ut på den gamla fägatan som löper österut, omgiven av
stenmurar. Vägen går också att cykla, men slutar efter ett par kilometer.

Gråborg

Gråborg är Ölands största fornborg. Den byggdes troligen på 300-talet som en befästning för
bygdens människor. Sedan användes borgen i perioder under mer än tusen år. Kapellet vid
borgen byggdes troligen av de köpmän som kontrollerade handeln i Gråborg. Borgen kan då
ha använts till marknadsplats.

Att vandra i markerna vid Borgs by är samtidigt att komma tillbaka till det vackraste Sverige
vi någonsin har haft – lövängarnas landskap.
Vid Borg tillämpas fortfarande det ängsbruk som var grunden i det svenska lantbruket ända
från järnåldern till slutet av 1800-talet.Ängarnas gräs och örter slogs med lie. Gräset (höet)
samlades in och torkades för att användas som mat åt gårdens djur under vintern.
Ordet löväng berättar att det också fanns lövträd i ängarna. I Borgs ängar växer bland annat
hassel, björk, ask och oxel. Löven på träden använde man förr också till mat åt djuren.
Blomsterprakten i Borgs ängar är störst i maj och juni. Gamla ängen vid Borg är mest lik en
gammaldags blomsteräng. Här har man hittat 153 arter blommande växter!
I början av juli, när de flesta växterna har blommat över, är det tid att slå ängarna. En del av
Gamla ängen i Borg slås med lie av medlemmar i Algutsrums hembygdsförening.
Borgs marker är mycket omväxlande. Förutom ängarna finns det hagar, våtmarker, lövskog
och alvar. Det är väl värt en vandring att se detta vackra stycke Öland.
Borgs by består av två gårdar som drivs av Kungliga Vitterhetsakademien. Syftet är att bevara
ett lantbruk där markerna sköts med gamla metoder.

Borgkungen

På byn Övetorps utmarker i ett vackert men undangömt stycke av Mittlandsskogen reser sig
ett par stora gravrösen. Ett (eller två) av dessa rösen utpekas enligt folklig tradition på Öland
som begravningsplats för Gråborgs mäktige härskare Bogislav eller Bugislav.
Sägnen om Bogislav finns i flera versioner. De berättar att en rad kungar under förhistorisk tid
kämpade om herraväldet på Öland. Alla hade var sin borg. Gråborg byggdes av kung Gråben
Alije som i sin här hade en kämpe med namnet Bogislav. Kampen blev hård, men till slut

lyckades Alije besegra borgen Ismantorps hövding Ysmer.
När Gråben Alije hade dött övertog Bogislav Gråborg och lyckades ena öns hövdingar. När
Bogislav i sin tur hade dött begravdes han i det stora röse som på dagens kartor har det mer
intetsägande namnet Alversrör. Andra markägare har dock pekat ut ett annat, större röse som
ligger en kilometer längre västerut.
Det spännande med dessa sägner är att de kanske kan ge en ledtråd till de båda största
fornborgarnas namn. Ismanstorps borgs nutida namn kan ha kommit ur ”Ysmersborg”. Och
varför kan inte Gråborg ha grundats av kung Gråben?
Röset Alversrör ligger i ett område som är känt för sina många fornlämningar. Här finns
många husgrunder och andra spår av byar från äldre järnåldern. Ett vattendrag rinner genom
området till Lindsmossen längre österut.
Alversrör kan nås via brukningsvägar från Jordtorp eller Övetorp. God lokalkännedom krävs
dock.

Algutsrum

Algutsrums kyrka tronar sedan närmare tusen år tillbaka på en av öns högsta punkter, 48
meter över havet. Den första stenkyrkan byggdes här redan på 1100-talet. Liksom Ölands
övriga kyrkor blev den för liten när befolkningen växte och har byggts om grundligt flera
gånger, senast 1864 då ett nytt torn kom till.
Inte bara kyrkan vittnar om att Algutsrum varit samlingsplats för bygdens människor i
århundraden. De dubbla raderna rödfärgade bodar på det öppna torget nedanför kyrkan
berättar att Algutsrum också är en gammal marknadsplats. Framförallt har hästar sålts här.
Hästmarknaderna startade på 1780-talet.
Ännu äldre marknader har dock funnits i närheten. En av de äldsta var Knutsmässomarknaden
i Färjestaden som fanns redan på 1500-talet. Det anses i dag troligt att denna marknad i sin
tur härstammar från en ännu äldre som hölls i Gråborgs fornborg redan under medeltiden.
Gråborg var då enligt modern forskning en av Ölands viktigaste handelsplatser. Gråborg och
Algutsrum har således en gemensam marknadstradition som sträcker sig tusen år bakåt i tiden.
Knutsmässomarknaden hölls i början av juli. Tidpunkten styrdes av jordbruket som hade
tid ”mellan höslåtter och bärgsel”. Dagens stora sommarmarknad i Algutsrum följer denna
urgamla tradition och hålls första fredagen i juli. Sedan 1840 hålls också en höstmarknad i
oktober.

Jordtorpsåsen

Jordtorpsåsen är en gammal strandvall av grus och sten och höjer sig sex till åtta meter över
omgivningen. Sammansättningen och Ölands torra klimat gör att åsens översta del torkar ut
på sommaren. Denna naturtyp är en öländsk specialitet och kallas med ett botaniskt ord för
torräng.
Bara växter som tål torka trivs i detta utsatta läge. Dit hör oxlarna som klarar sig till och med
högst uppe på krönet. Det gör också nypon och slån medan enbuskarna gärna håller sig ”en
våning” längre ner på sluttningarna.
Torrängen är vackrast i maj, innan sommartorkan sätter in på allvar. Då skyndar sig en
rad växter att blomma. Det är bland annat fältsippa, brudbröd, krutbrännare, fältvedel och
knölsmörblomma. Längre fram på sommaren blommar gulmåra, axveronika, getväppling och
vanlig solvända.
Sluttningarna ner mot kärren är på våren täckta av gullvivor. På norra sidan växer också
blåsippor och vitsippor under hassel, björk och hagtorn.
Detta är en härlig tid för utflykter till åsen. Den är ett smultronställe i ordets rätta bemärkelse

eftersom både smultron och backsmultron växer här.
Söder om åsen breder en stor och mycket gammal hasselskog ut sig. Här lever en lång rad
sällsynta svampar. Jordtorpsåsen är också mycket känd för sina insekter, inte minst fjärilar
som körsbärsfuks och apollofjäril.

Attention: open in a new window.

pubkväll (06/04)